Hämnd, vedergällning och straff
| LEADER | caa a22 4500 | ||
|---|---|---|---|
| 001 | 378858254 | ||
| 003 | CHVBK | ||
| 005 | 20180305123340.0 | ||
| 007 | cr unu---uuuuu | ||
| 008 | 161128e200311 xx s 000 0 mul | ||
| 024 | 7 | 0 | |a 10.1515/SATS.2003.108 |2 doi |
| 035 | |a (NATIONALLICENCE)gruyter-10.1515/SATS.2003.108 | ||
| 100 | 1 | |a Molander |D Joakim |u Filosofiska Institutionen, Åbo Akademi. joakim.molander@sida.se | |
| 245 | 1 | 0 | |a Hämnd, vedergällning och straff |h [Elektronische Daten] |c [Joakim Molander] |
| 520 | 3 | |a I den moderna straffrättsliga diskussionen framhålls det ofta att straff ska utdömas på rationella och inte emotionella grunder. Rättssystemet ska sålunda inte hänge sig åt "primitiva hämndaktioner” utan systematiskt arbeta för att förebygga brott och mänskligt lidande. Förutom att ett sådant synsätt har tydliga utilitaristiska förtecken så innehåller det också starka retoriska inslag eftersom det sätts likhetstecken mellan brottsprevention och rationalitet, medan moralisk indignation och krav på rättvisa endast beskrivs i termer av primitiva, emotionella hämndbegär. I den här artikeln har jag för avsikt att genom en analys av vedergällningsbegreppet visa att vedergällningens logik är rotad i vårt sätt att förhålla oss moraliskt till varandra - att den är ett uttryck för vår livsform. Jag kommer vidare att försöka åskådliggöra att vedergällningen är moraliskt sofistikerad snarare än primitiv. Slutligen kommer jag att framhålla att vedergällningens logik är en viktig komponent i vårt straffbegrepp, men att vedergällning och straff ändå måste särskiljas. Jag vill redan nu klargöra att jag i artikeln utgår från en analys av vår "vardagliga” användning av begreppsom ‘hämnd', ‘vedergällning' och ‘straff'. Det betyder att jag högst medvetet har valt att inte utgå från en teoretisk filosofisk diskussion om straffets rättfärdigande. Jag vill heller intepresentera någon ny form av retributivistisk teori, utan nöjer mig med att göra anmärkningar om hur vi faktiskt använder de begrepp som här särskådas. | |
| 540 | |a © Philosophia Press 2003 | ||
| 773 | 0 | |t SATS |d Walter de Gruyter GmbH & Co. KG |g 4/2(2003-11), 108-123 |x 1600-1974 |q 4:2<108 |1 2003 |2 4 |o SATS | |
| 856 | 4 | 0 | |u https://doi.org/10.1515/SATS.2003.108 |q text/html |z Onlinezugriff via DOI |
| 908 | |D 1 |a research article |2 jats | ||
| 950 | |B NATIONALLICENCE |P 856 |E 40 |u https://doi.org/10.1515/SATS.2003.108 |q text/html |z Onlinezugriff via DOI | ||
| 950 | |B NATIONALLICENCE |P 100 |E 1- |a Molander |D Joakim |u Filosofiska Institutionen, Åbo Akademi. joakim.molander@sida.se | ||
| 950 | |B NATIONALLICENCE |P 773 |E 0- |t SATS |d Walter de Gruyter GmbH & Co. KG |g 4/2(2003-11), 108-123 |x 1600-1974 |q 4:2<108 |1 2003 |2 4 |o SATS | ||
| 900 | 7 | |b CC0 |u http://creativecommons.org/publicdomain/zero/1.0 |2 nationallicence | |
| 898 | |a BK010053 |b XK010053 |c XK010000 | ||
| 949 | |B NATIONALLICENCE |F NATIONALLICENCE |b NL-gruyter | ||